I går kväll besökte jag en arbetskollega på andra sidan av stan. |
Sen hem igen efter en stunds pratande och kaffedrickande. |
Emma skulle ut vid 20.00. Det är då hennes kompisar brukar komma ut. Här väntar hon på dom. |
Men ingen kom och Emma såg lite ledsen ut. Kissade lite och sen hem igen. |
Provade min kamera i nya mobiltelefonen. Lite olika inställningar. Här är en som bara tar med blå färger. |
Känner mig inte riktigt ok i ansiktet sen sjukhusbesöket, men kan inte riktigt peka vad som är fel....haha. |
Den här "retro" bilden på statyn blev jag helnöjd med. |
Haha, vilken härlig självironi du har och tur är väl det.
SvaraRaderaMyran
RaderaMm, jag ser ofta lite komiskt i allvar och så tycker jag att man skall inte alltid slå bort humorn. Inget blir ju bättre av det utan tvärtom att man kan ta sig genom lite motgångar lättare med humor och självironi. Det får också omgivningen till att känna sig lite mer bekväm med situationen.
Ha, nu fick jag skrattat lite, både åt hur rolig du är och av lättnad!
SvaraRaderaAgneta kram
Snäckskalsdalen
RaderaYepp, så fungerar jag. Ser ibland det komiska i det tragiska....inte av skadeglädje utan som terapi för både mig och min omgivningen. Lättar för det mesta upp då.
Usch, att skrämmas så där!
SvaraRaderaCici
RaderaDet var ej meningen att skrämmas igen men ja kanske lite scary om man bara läser rubriken.