I veckan var vår park invaderad av kajor. |
De träd som sattes för några år sedan, börjar bli stora. |
På jobb var vi ute med min brukares dagliga verksamhet vid brofästet. |
Här är så fint, både till vinter och sommar. Man kan gå långt långt från bron längs hela kusten, i dessa miljöer. |
Här syns bron. Man tror den går rakt över men den svänger rejält. |
De på daglig verksamheten gör dessa huvuden. |
En sotare. Det var längesedan man såg. |
Emma i dag på en rastgård. |
Här från en annan vinkel. |
Kajor kan vara stora problem på vissa ställen eftersom de ofta kommer i så stora skaror, men de är vackra fåglar tycker jag och oerhört smarta:) Sotaren kommer till oss ca en gång per år så vi ser honom rätt ofta :) Det måste vara helt underbara strövområden där vi brofästet, skulle vara härligt att vandra där :) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaAlen Trädgård
RaderaSorry att jag är så seg med mina svar. Händer som sagt mycket nu och är seg i själen. Jag älskar kajor just för att dom är så kluriga. :) Ja naturen där vid brofästet är så fin. Malmö är ju mer än bara hus och cement. Det är dels parkernas stad men också närheten till landsbygden så snabbt. Du kan cykla ut på landet rät snabbt och sen tillbaka till storcentrum igen.....märklig känsla ännu efter 47 år här i stan.
Ja, tänk, sotaren har man inte sett på länge. Han kom alltid förr när vi bodde i ett äldre hus. Det var trevligt och lite gammaldags. Sen flyttade vi till vårt sommarhus och där var piporna så stora så där behövdes ingen sotare och nu har vi inte ens en skorsten.....så det kan bli!
SvaraRaderaAgneta kram
Snäckskalsdalen
RaderaSotaren skrämde mig när jag var liten. Samma sätt som Emil i Lönneberga skrämde pigan Lina, när hon trodde Emil var en Myrling, då han klättade upp på snickarbodens tak sotig. haha