I veckan har det varit rejält dimmigt. |
Jobbat i skolan med min brukare. Vi tog oss, med klassen, till Hornbach. |
Vi gick in på växtavdelningen. |
Här fanns allt inom växter och trädgård. |
I alla möjliga färger och former. |
Trädgårdsskulpturer också. |
I dag, tisdag, var det dags för farmors begravning i Limhamn. |
Fint ljust bårtäcke och fina ljusa blommor. Väldig fin och enkel begravning. |
Bara vi alla närmsta, var med farmor. |
Pappa och hans kusin, till vänster. |
Även om begravningar aldrig är trevliga så känns det alltid "lättare" när det är gamla människor som man tar avsked av. Nu får du och alla andra släktingar och vänner minnas henne med kärlek och värme. Ha det gott/Monne
SvaraRaderaAlen Trädgård
RaderaJa det var en fin begravning och ljus. Farmor fick ett långt liv ändå. Minnen är den döde personens själ, tror jag. Ju mer minnen efter en avliden ju mer själ lämnar den döde efter sig.
Jadu, även om begravningar i sig hör till sådana tillställningar man kanske gärna slipper, så är de ju ofta också enda gångerna som släkten sammanstrålar och kan utbyta nyheter och så. Och hur man nu än vrider och vänder på saken, så är ju döden egentligen ingenting annat än en del av livet. För vissa låter den vänta på sig, andra rycks vidare onödigt tidigt. Det gäller framför allt att ta vara på den utmätta tid man har här på jorden; leva idag och inte i det förflutna eller morgondagen.
SvaraRaderaNina/Stjärnkraft
RaderaHåller med. Varför kan inte släkt eller familj träffas spontant under året och inte behöva ha en anledning att träffas?
Begravningar är både vackert och sorgligt. Man vet att någon ligger där men svårt att förstå det. Att en människa en dag bara ska sluta andas, tänka, känna och drömma.......ofattbart.
Ja man måste nyttja varje stund man kan......man får den ALDRIG tillbaka.