 |
| Lilla snigel akta dej, akta dej, akta dej... ....kunde man verkligen sjunga när man såg denna. Mitt i gatan låg den och segade sig fram milimeter för milimeter. |
 |
| Har jobbat i veckan och komunicerar med min brukare bland annat med sådana här bilder samt teckenspråk, (hjälptecken ibland) men jag kör vanligt teckensråk, och med tal. |
 |
| Ännu en gång ett recept ur Viktväktarnas kokbok. Denna gången kallops med potatis. |
 |
| Taaadaaam....klart. Blev hyfsat och rätt gott. |
 |
| I dag, tisdag, var vi i stan och uträttade ärenden, min brukare och jag. |
 |
| Det var riktigt varmt och gatumusikanten har varit tvungen täcka skallen med handduk. |
 |
| Det var hyfsat mycket folk som gick på gågatan men på uteserveringarna var det fullt, precis överallt. |
 |
| Kortbyxor var nödvändigt denna dag. |
 |
| Kom in på baksidan av Hipp, teater Hippodromen, där Nils Poppe en gång jobbat. |
 |
| Sen skulle vi fixa partygrejer på Partyland, en gigantisk butik med bara partysaker. |
 |
| Vi tog oss sedan till Drottningtorget, där vi satte oss på en bänk och väntade på taxi. |
 |
| Nu i kväll har jag varit med Emma på rastgården. |
 |
| Som vanligt stod hon och väntade på sina kompisar, förgäves. |
Stackars lilla Emma, inga kompisar i sikte:( Vilket ställe att handla partygrejer på! Måste vara rena drömmen för både barn o vuxna:)) Ha det gott/Monne
SvaraRaderaAlen Trädgård
RaderaMm, Emma ser så ledsen ut när inga kompisar kommer...stackarn...hehe.
Den där festbutiken var rena drömmen för både vuxna och barn. Jag skulle kunna gå där i timmar.
Har alltid velat lära mig teckenspråk och försöker lite då och då. När vi har en aktivitet som heter Sång o Musik i FUB så börjar vi alltid med att sjung Lille katt med teckenspråk.
SvaraRaderaHa en fin midsommar och vi hoppas så klart på fint väder.
Myran
RaderaFör det första så fick jag jobbet som assistent en gång i tiden just för att jag kunde behärska teckenspråket till viss del. Då en döv kille behövde assistenter med teckenkunnighet. Det var för dryga 10 år sedan. Men har tecknat snart i 14 år, just av en enda anledning som jag kommer avslöja just nu här och i detta svar.
Min sambo, A, och jag möttes en gång via nätet och vi lärde känna varandra mer och mer. Så bodde hon just då i Örebro, som är ett av ställena där döva och hörselskadade bor, jobbar och studerar. Så visade sig att A var just DÖV. Men jag ville träffa henne och i början gick det ett antal kollegieblock tills jag en dag började bokstavera ord m.m. Med tiden lärde hon mig de egentliga tecknen och i dag kan jag rätt bra teckenspråk. Emma kan också hon en aning tecken, ja inte teckna men hon förstår en del tecken.
Så så är det med det...hehe.